Nu har ännu en dag på sommarkyrkan gått till ända och Marie Johansson, Leif-Ove Bohlin Ernst-Olov Olsson, Jane Åberg, Mariam Tahamda och Anna Pettersson som jobbat kvällspasset samlar ihop för att kunna gå hem. Det har varit en rätt blöt dag ,med täta skurar, inte några skaror men mycket meningsfullt idag med. För min del innebar det att jag fick möta kära vänner från Stockholm på besök, äta chokladboll med några underbara barn i vår internationella kyrka.
Eftersom det var ganska bra bemanning så tog jag en tur på stan, med prästkrage och smyrnajacka. Ärligt talat bjöd det lite emot att gå ut själv. Man känner sig plötsligt lite utsatt när man inte har ett tydligt ärende. Nu löste det sig väldigt naturligt. På min lilla tur på en timme träffade jag ett tiotal personer, några jag kände och några nya kontakter. Några lovade komma i morgon på musikkafe med Linn Sandvall.
Mycket man funderar på när man går ut så här. Kanske är det en särskild uppgift att bara vara tillgänglig för Hur ofta är vi tillgängliga och har tid. I sommarkyrkan har vi just det. Gott om Tid. Åtminstone än så länge.
En annan sak. Har man tid så har kan man be. Be för Göteborg, be för vår församling och alla andra kyrkor. Det gjorde jag idag när jag inte pratade med folk. Vi hörs i morgon
Urban