Det är onsdagmorgon och jag vaknar med en spirande förväntan.
I söndags hade vi ett fantastiskt möte, med de urkristna ingredienserna, predikan, lovsång och bön, Nattvard och Dop.
När Britt-Marie steg ner i dopgraven och läste en överlåtelsebön innan hon lät sig sänkas ner i vattnet och resas upp "till att vandra med Kristus" tror jag det hände det något i rummet och med oss alla. Definitivt hände det något med Kent. För idag klockan 12 blir det dop igen. Kent bara visste i söndags att nu var tiden inne för honom att gå samma väg som Britt- Marie.
Klockan 15 blir det sedan sommarsångens stora final. Flera av profilerna är tillbaks, Owe Åsberg , Tomas Sjödin och jag tillsammans med ett husband ska leda oss.
Jag tänker ibland på en sak. Vilken stor betydelse själva sångerna har. Sångerna, det är dom som bär glädjens budskap. Det är nog skäl att komma för att få sjunga t.ex tredje versen på "Vilken vän vi har i Jesus"
Är du bitter och besviken
har ditt hjärta djupa sår
Säg till honom vad du känner
Våga tro att han förstår
han som bar vår synd och plåga
i sin gen kropp en gång
älskar oss och ger oss vila
tänder hopp och föder sång
JM Scriven/Eva Magnusson